Konsert - Skrik & Panik Fest
22 augusti
Ja, vad ska man säga. Intressant? Minst sagt!
Det hela börjar med att jag inte vet hur jag ska ta mig hem från Kinna, så min tanke blev direkt "cykla". Att cykla var tydligen inget bra alternativ enligt folk i min närhet så de bestämde sig för att hämta mig. Fine för mig. Nu visste jag hur jag skulle ta mig dit och hem, perfekt. Det hela började i Kinna, försöka ta sig från resecentrum till parken var något bland det svåraste jag någonsin gjort. Gick i cirklar. Skyltar dök upp, skyltar försvann. Var så jääääkla vilse ett tag att jag höll på att åka hem igen. Inte fanns det heller några människor att fråga, tomt och dött. Men till slut hittade jag skylten jag letade efter och det tog mig ungefär 1,5 timmar att hitta, ska tydligen ta typ 20 min att gå. Duktigt! Väl framme landade jag på en bänk, skoskav och allmänt utmattad. Gick in och kollade på bandet som spelade, Bury The Evidence, helt okej! Gick sen och satte mig på en sten. Var i djupa tankar när någon kommer fram och undrar om jag vill sitta med dem. Det var början till en mycket intressant kväll men det var trevligt och människorna var trevliga! Såg inte ens hälften av alla band, hörde dem bättre från utsidan haha. Lyssnade igenom alla band kvällen innan, en låt av varje, de enda som jag tyckte kändes helt okej var Concealed in Clouds, Bury The Evidence, Forgetting The Memories och Normandie. Fyra av elva band, såg tre av dem. Ja, nej. Jag är mycket glad över att jag gick. Helt klart värt det!
Jag var iallafall där för Normandie som jag fick upp ögonen för när de var support för Memphis May Fire förra året. Kommer ihåg att Normandie hade lite folk i publiken som både sjöng och höll på, det hade de inte den här gången (inte på samma sätt iallafall haha) men de var absolut lika bra om inte bättre. Absolut ett av de bättre svenska banden inom den här genren. En av vocalisterna, Philip tror jag han heter, har en sån fruktansvärt bra röst. Helt galet.
Bästa låt: Vultures och Revolution
Ja, vad ska man säga. Intressant? Minst sagt!
Det hela börjar med att jag inte vet hur jag ska ta mig hem från Kinna, så min tanke blev direkt "cykla". Att cykla var tydligen inget bra alternativ enligt folk i min närhet så de bestämde sig för att hämta mig. Fine för mig. Nu visste jag hur jag skulle ta mig dit och hem, perfekt. Det hela började i Kinna, försöka ta sig från resecentrum till parken var något bland det svåraste jag någonsin gjort. Gick i cirklar. Skyltar dök upp, skyltar försvann. Var så jääääkla vilse ett tag att jag höll på att åka hem igen. Inte fanns det heller några människor att fråga, tomt och dött. Men till slut hittade jag skylten jag letade efter och det tog mig ungefär 1,5 timmar att hitta, ska tydligen ta typ 20 min att gå. Duktigt! Väl framme landade jag på en bänk, skoskav och allmänt utmattad. Gick in och kollade på bandet som spelade, Bury The Evidence, helt okej! Gick sen och satte mig på en sten. Var i djupa tankar när någon kommer fram och undrar om jag vill sitta med dem. Det var början till en mycket intressant kväll men det var trevligt och människorna var trevliga! Såg inte ens hälften av alla band, hörde dem bättre från utsidan haha. Lyssnade igenom alla band kvällen innan, en låt av varje, de enda som jag tyckte kändes helt okej var Concealed in Clouds, Bury The Evidence, Forgetting The Memories och Normandie. Fyra av elva band, såg tre av dem. Ja, nej. Jag är mycket glad över att jag gick. Helt klart värt det!
Jag var iallafall där för Normandie som jag fick upp ögonen för när de var support för Memphis May Fire förra året. Kommer ihåg att Normandie hade lite folk i publiken som både sjöng och höll på, det hade de inte den här gången (inte på samma sätt iallafall haha) men de var absolut lika bra om inte bättre. Absolut ett av de bättre svenska banden inom den här genren. En av vocalisterna, Philip tror jag han heter, har en sån fruktansvärt bra röst. Helt galet.
Bästa låt: Vultures och Revolution
Kommentarer
Trackback